Vissa dagar kan man vara utan!
Dagen började bra. Skönt att sova och vakna i sin egen säng. Tomas åkte och köpte frallor och jag matade Holger. Sen avnjöt vi en mysig frukost. Vi badade Holger och i går kväll duschade Tomas med honom för första gången.
Sen började helvetet:
Jag var superladdad för att ge mig ut i skogen och springa och Holger och Tomas skulle följa med och vara ett stöd vid mål och start. Då upptäckte jag det fasansfulla. Jag hade fått med mig någon annans löparskor hem. Mina älskade asics var kvar i Göteborg. Jag bröt ihop totalt. Orsaken till detta är många:
1. Att gå eller springa är mitt sätt att hämta kraft och energi och nu har jag inga skor till detta
2. De tog en gäng shopping rundor innan jag hittade skorna och de var ju svin dyra
3. Orkar i nuläget inte med några som helst motgångar
4. Besviken på mig själv att jag inte kollade ordentligt att jag tog rätt skor
Tomas som är helt underbar och som orkar med mina humörsvängningar ringde Ronald direkt och förklarade att jag hade förväxlat skor. MIna skor fanns dock inte kvar. Någon annan hade dom. Synd.
Efter många tårar så bytte jag om och vi begav oss i stället iväg för att köpa ett nytt bord till balkongen. De blev ett super snyggt grått bord.
Sen kom nästa grej. Holger behöver förband runt sina höfter för att samla upp urin som rinner. Sköterskan i Göteborg hade varit snäll och beställt dessa och skickat dom till oss. Men tyvärr så var de fel förband. Vi fick då bege oss ut på stan igen för att finna sådana. Köpte de på apoteket och vi kom hem och upptäckte att de passade inte. Fick då ge mig ut på stan igen och då lyckades jag hitta några som passa.
Sen kom nästa grej. Holgers blöjor måste tejpas ihop mellan benen för att inte trycka isär dom. Hans blöjor från sjukhuset var slut och jag köpte vad jag trodde var dom rätta. Så var inte fallet, men vi kör på dom ändå.
Men sen har det varit lugnt och skönt. Är nyss hemkommen från kvällsmat i Väla - tack mamma och pappa för den goda maten och er stöd. Har också kollat in pappa Tomas på mellbyvallen där de dock förlorade mot Kållandsö med 3-1. Men Tomis gjorde mål. Snyggt som attan var de.
Nu ligger jag i soffan och dricker te och äter chips och hoppas att dagen i morgon ska innehålla lite mindre motgångar.
Men det viktigaste just nu är att Holger vår älskade son mår bra och det gör han. Sover som en stock i sin säng efter att ha ätit bra.
Kram på er
Sen började helvetet:
Jag var superladdad för att ge mig ut i skogen och springa och Holger och Tomas skulle följa med och vara ett stöd vid mål och start. Då upptäckte jag det fasansfulla. Jag hade fått med mig någon annans löparskor hem. Mina älskade asics var kvar i Göteborg. Jag bröt ihop totalt. Orsaken till detta är många:
1. Att gå eller springa är mitt sätt att hämta kraft och energi och nu har jag inga skor till detta
2. De tog en gäng shopping rundor innan jag hittade skorna och de var ju svin dyra
3. Orkar i nuläget inte med några som helst motgångar
4. Besviken på mig själv att jag inte kollade ordentligt att jag tog rätt skor
Tomas som är helt underbar och som orkar med mina humörsvängningar ringde Ronald direkt och förklarade att jag hade förväxlat skor. MIna skor fanns dock inte kvar. Någon annan hade dom. Synd.
Efter många tårar så bytte jag om och vi begav oss i stället iväg för att köpa ett nytt bord till balkongen. De blev ett super snyggt grått bord.
Sen kom nästa grej. Holger behöver förband runt sina höfter för att samla upp urin som rinner. Sköterskan i Göteborg hade varit snäll och beställt dessa och skickat dom till oss. Men tyvärr så var de fel förband. Vi fick då bege oss ut på stan igen för att finna sådana. Köpte de på apoteket och vi kom hem och upptäckte att de passade inte. Fick då ge mig ut på stan igen och då lyckades jag hitta några som passa.
Sen kom nästa grej. Holgers blöjor måste tejpas ihop mellan benen för att inte trycka isär dom. Hans blöjor från sjukhuset var slut och jag köpte vad jag trodde var dom rätta. Så var inte fallet, men vi kör på dom ändå.
Men sen har det varit lugnt och skönt. Är nyss hemkommen från kvällsmat i Väla - tack mamma och pappa för den goda maten och er stöd. Har också kollat in pappa Tomas på mellbyvallen där de dock förlorade mot Kållandsö med 3-1. Men Tomis gjorde mål. Snyggt som attan var de.
Nu ligger jag i soffan och dricker te och äter chips och hoppas att dagen i morgon ska innehålla lite mindre motgångar.
Men det viktigaste just nu är att Holger vår älskade son mår bra och det gör han. Sover som en stock i sin säng efter att ha ätit bra.
Kram på er
Kommentarer
Postat av: Annelie
När man har gått igenom så mycket press och oro som ni har, behövs det kanske inte så mycket för att det ska kännas hopplöst.
Tur att du har Tolle och att Holger i alla fall mår bättre. Ska bli kul att springa på er i stan snart. Jag tänker ofta på er.
Trackback
